Hjälp vid Käkbesvär / Ont i käke i Motala
Orsaker till käkbesvär?
Alltfler patienter upplever någon form av käkbesvär under deras livstid. Oftast försvinner dessa utan några större ingrepp.
Nägra av käkbesvärens orsaker
-
Spända käkmuskler
-
Inflammation i käkled
-
Icke harmonisk käkledsrörelse
-
Fibromyalgi
-
Ojämn käkbelastning (felställda tänder och avsaknade av tänder)
-
Tandgnissling
-
Tandpressning
-
Tungpressning
-
Spända nack- och huvudmuskler
-
Akut inflammation i käkmuskel (Myalgi)
Att göra vid käkont
Om värken har pågått en längre tid bör tandläkare kontaktas för undersökning. Här behöver tandläkaren se om värken kan bero på felbelastningar, tandpressningar eller tandgnisslingar. Likaså kan inflammation i käkleden vara ett tillstånd.
När käken har låst sig bör man akut ta kontakt med tandläkare eller akutvård. Om din tandläkare inte är tillgänglig rekommenderar vi att man kontaktar 1177 för vidare rådgivning samtidigt som man tar sig till "akuten".
Att massera käkmuskler och stretcha upplever patienter hjälper tillfälligt. Ibland kan det vara bra att göra det 4-6 gånger om dagen. OBS om käkar är "överrörliga" och käkleden låser sig eller hoppar ur led bör inte stretch och rörelseövningar utövas.
Man kan inta antiinflammatoriska tabletter om inga allmänhälsorisker finns. Om osäkerhet föreligger bör läkare rådgöras med. Vi kan tyvärr inte rekommendera något här eftersom vissa patienter kan vara omedvetet känsliga för dessa preparat.
Vi rekommenderar inte att man använder bettskenor som inte utförts av professionell tandvårdsutövare eftersom dessa kan orsaka bettfel och oönskade tandvandringar.
Vad vi gör när du besöker oss
När du besöker oss första gången för käkbesvär behöver vi först veta vilka mediciner och vilket allmänhälsotillstånd du befinner dig i. Sedan får du berätta för oss vad för typ av värk du lider av och var.
Vi palperar och lokaliserar smärtområden. Vi studerar bettrelationen och käkledsrörelsen. Vi lyssnar till eventuella ljud i käkled. Vi tar relevant röntgen. När vi har fått en helhetsuppfattning får du ta del av diagnos.
Det finns flera behandlingsalternativ. Några av dessa ses nedan:
-
Antiinflammatorisk kur.
-
Rörelse- och stretchövningar
-
Botoxinjektion i muskler för total avslappning.
-
Bettskenaterapi
-
Remiss till käkkirurg för ev. käkledsspolning (atroscentes)
-
Kortisoninjektion i käkmuskler
-
Tandreglering för att förbättra bettrelationer
-
Puts av tänder för optimera bettrelationer
-
Akupunkter och "tens"
Vi på Akademitandvården har vårt fokus i grundorsaken till käkbesväret för att du som patient ska bli långsiktigt frisk.
Mer om orsakerna käkbesvär
Spända käkmuskler
Spända käkmuskler är den vanligaste orsaken till "Käkbesvär". Käkmusklerna tenderar ibland att få ett högt muskeltonus dvs "spänningar". Detta kan bero på stress, obalanser i muskelfibrer, ej naturlig muskelfibersammandragningar och att accessoriska muskler är spända. Efter en längre tid av spänningar uppstår inflammation i muskeln vilket gör att den börjar smärta. Man får träningsvärks känsla i området.
Här är det viktigt att eliminera inflammationen samt avsluta orsaken till muskelspänningarna. Om man biter fel för att man har dåliga tandkontakter eller saknar tandkontakter är det klokt att justera detta. Detta kan göras genom:
-
Puts på tänder
-
Fyllningsterapier
-
Tandreglering
-
Återfå saknade tänder
Om det beror på tandgnissling och pressning rekommenderar man patienten att försöka sluta med det genom att eliminera stress orsak. Om inte det hjälper kan en bettskena användas. Bettskenan hjälper att "höja bettet" vilket minskar att muskelkontraktionskrafterna. Du kan läsa mer om bettskena terapi här.
Botox- och kortisoninjektioner utförs sällan och är egentligen bara en temporär lösning på problemet. I vissa fall är käkbesvären så pass stora att dessa metoder krävs.
Käkledsinflammation/Artralgi
Käkledsinflammation är ett ovanligare tillstånd men uppstår ibland av olika orsaker. Käkleden befinner sig strax framför öronhålan. Käkleden anses vara en av kroppens mest komplexa leder och hit finns många kopplingar. käkledshuvud, käkledsdisk och käkledspannan. Till dessa finns flertalet muskelsenor kopplade. Käkleden rör sig i ett komplext rörelsemönster men ibland kan detta ha störningar vilket orsakar en inflammation i leden. Orsaker till käkledsinflammation:
-
Återkommande käkledsluxationer
-
Diskdisförskjutningar
-
Trauma mot käkled
-
Reumatiska tillstånd
-
Artros
-
Överrörlighet
-
Överbelastningar
-
Felbelastningar
En käkledsinflammation bör omhändertag på rätt sätt. Här är inte bettskena ett bra alternativ och kan förvärra tillståndet. Här är det viktigt att justera ett eventuellt bettfel och minska inflammationen. Man bör dessutom vara försiktigt gällande rörelse- och stretchövningar. Ibland finns det kirurgiska indikationer såsom käkspolning och övrig "titthålskirurgi".
Tandgnissling/Tandpressning/Övrig överaktivitet
I princip har alla människor under deras livstid gnisslat, pressat eller haft någon annan överaktivitet i munnen. Detta är ett fullt naturligt tillstånd. Det enda problemet är om det pågår för länge och intensivt. Som bieffekt "nöts" tänderna och käkmusklerna belastas för mycket. Om denna aktivitet pågår samtidigt som man har en "dålig" bitning på tänderna så intensifieras problemet och kan orsaka mycket allvarliga problem.
Patienter bör regelbundet besöka tandvården inte bara för att studera munnens aktivitet men också för att se hur den aktiviteten kan påverka mun- och käkhälsan som helhet.
Referenser
https://www.internetodontologi.se/kakkirurgi/artrocentes-av-kakled/
https://www.internetodontologi.se/bettfysiologi/smarta-och-funktionsstorning-i-kakmuskulatur/
https://www.internetodontologi.se/bettfysiologi/akupunktur-stimulering-for-smartlindring/
https://www.internetodontologi.se/bettfysiologi/diagnosprocess-vid-kaksmarta/
https://www.internetodontologi.se/bettfysiologi/kakledssmarta/
https://www.internetodontologi.se/bettfysiologi/ocklusion-smarta-och-funktionsstorning/
https://www.internetodontologi.se/bettfysiologi/diskforskjutningsproblematik/
https://www.tandlakartidningen.se/wp-content/uploads/2011/06/TLT-nr-1-2013.pdf
https://www.tandlakartidningen.se/media/1551/Eriksson_Bjornland_1_2005_20090702_104507_Original_.pdf